Sep 292011
 

Med den nya Facebook-uppdateringen har detta ämne blivit än mer aktuellt. Det skapas grupper, det skrivs på bloggar och i aftonbladet beskrivs hur man ska göra för att få tillbaka det gamla utseendet och de gamla funktionerna.

Det enda man kan vara säker på är att när nästa uppdatering kommer, så kommer reaktionerna vara desamma. Det kommer skrikas i högan sky och alla vill tillbaka till det ”gamla”, det vill säga det som är nytt idag.

Man kan diskutera om Facebook inte denna gång bitit sig i svansen. Inte för att dom uppdaterar förbättrar och förändrar. Det måste dom göra. Men frågan är om denna uppdatering inte gjort det hela sämre. Man har för första gången frångått mottot ”det enkla och rena” och istället gjort det mer oöversiktligt och avancerat. Det gillar jag inte alls och jag tror att den  utvecklingen är fel väg att gå för sociala tjänster. Om man tittar på Google+ så är det hela tiden det rena och enkla som framträder mest och jag tror att fler kommer att lämna Facebook till förmån för Google+ på grund av detta.

Maj 272011
 

Ändringsprocesser.. Ja, det är svårt. Ett mänskligt beteende kan vara oerhört svårt att förändra, ändå är ju förändring någonting som borde vara helt naturligt. Min fasta övertygelse är att förändring behövs och är nyttigt. Om man slutar förändras, så stannar man. Det gäller såväl personligt som professionellt.

I verksamheter är förändringar inte bara önskvärda utan till och med nödvändiga. Omvärldens krav är hela tiden i rörelse och det är ett viktigt arbete att hela tiden vara flexibel och möta dem. Ändå är ändringsprocesser någonting som är bland det svåraste man kan ge sig på.

Man kan se olika saker som underlättar detta arbete. Gemensamma normer, aktiv medverkan, kompetensutveckling, motivation och utbildning är alla viktiga faktorer. Men till sist handlar det om rent mänskliga funktioner. En modell som ofta används är V-A-B (Värdering-Attityd-Beteende) där man ser att ”kärnan”, dvs värderingen alltid är den svåraste faktorn att påverka. Ett beteende är relativt lätt att påverka, men styrs av värderingar. Det är alltså svårt att ändra ett beteende om man inte tar hänsyn till värderingarna. Detta är det som komplicerar arbetet med ändringsprocesser. När människor i verksamheter har sin uppfattning klar: ”Så här är det”, ”Det går inte att göra på något annat sätt” eller ”Så har vi alltid gjort”. Då är dessa uppfattningar knutna till värderingar och blir därför svårare att ändra.

Utbildningsinsatser eller ändringsprojekt som inte tar hänsyn till dessa faktorer är tyvärr ofta dömda till att misslyckas. Dessa insatser tenderar ofta till att bli långdragna, dyra och uppslitande för organisationen. Till slut tas en ”Trycka-ut”-approach: ”Nu ska det ut till varje pris” vilket ofta leder till frustration och uppgivenhet hos de flesta berörda.

Att istället aktivt öka medvetenheten för nödvändigheten att förändra, samt att ha ett inarbetat arbetssätt för att arbeta med värderingar, gör dessa processer enklare. I den ideala situationen växer kraven på förändring fram hos medarbetarna och formuleras sedan som krav i ett nära samarbete med projekten som ska genomföra förändringarna. Ingenting utvecklas utan en tydlig förankring i gemensamma arbetsätt.

Dec 022010
 

Att prata om utbildning är oftast detsamma som att prata om inlärningsfaktorer. Att skapa förutsättningar och att nogsamt följa upp en inlärningsaktivitet är pedagogens viktigaste uppgift.

Den enskilda människan själv är den enda som kan vara aktiv på ett sådant sätt att det sker en inlärning – allt en utbildare kan göra är att skapa lämpliga yttre förutsättningar för inlärning, samt att stimulera den enskildes aktiviteter.

Man kan leda hästen till vattnet, men aldrig tvinga den att dricka
En annan viktig sak att ta hänsyn till är kvaliteten, det vill säga att leverera utbildning – eller inlärning – i rätt mängd, vid rätt tidpunkt och riktat mot rätt målgrupp. En viktig del i varje utbildningsinsats borde vara att utvärdera målgrupperna, deras behov och förutsättningar. Det är baserat på denna analys som man sedan måste designa utbildningsinsatserna.

Det ekonomiska resonemanget kring utbildning är också väldigt intressant om man vill se utbildning och kompetenshöjande aktiviteter som en värdehöjande aktivitet. Att tvinga människor att genomföra utbildningar som motsatt från ovan är i fel mängd, kommer vid fel tidpunkt och är riktad mot fel målgrupp, är rent resursslöseri och helt enkelt inte kostnadseffektivt. Sådana utbildningsinsatser riskerar dessutom att ”förmörka” budskapet. Om man exempelvis syftar mot att införa nya verktyg eller processer, så kan en dålig utbildningsinsats riskera hela projektet.

Uppföljningsaktiviteter är otroligt viktiga. Det vill säga där man kontrollerar om utbildningsinsatserna har fått avsedd effekt. Utan dessa blir utbildningen ”ett skott i mörkret” och man har ingen aning om den har fått avsedd verkan eller ej. Att företag eller projekt satsar pengar i utbildningsprojekt som saknar uppföljningsmoment är en total gåta för mig. Bra designade uppföljningsaktiviteter kan dessutom motivera användare för ytterligare utveckling och synliggöra saker som tidigare varit omöjliga att se.

Nov 232010
 

Jag har alltid varit fascinerad av människor som får svåra saker att se lätta ut. Det spelar egentligen ingen roll inom vilket område det handlar om; idrott, dans, musik eller inom en yrkesutövning. Min fascination består egentligen av en beundran över att dessa människor visar sina färdigheter och på det sätt som de gör det på.

När man sedan försöker samma sak själv, blir frustrationen desto större eftersom ens egen oförmåga visar sig så tydligt. I det läget spelar inte vetskapen om att det egentligen handlar om övning eller begåvning någon roll. Man vill ju kunna göra som de gör, och eftersom det såg så enkelt ut tycker man att man borde kunna klara det. I alla fall lite.

Detta är en av de starkaste drivkrafterna bakom inlärning. Just viljan att lära sig och ytterst en motivation att kunna göra samma sak som man sett andra göra. Visst är vi fantastiska flockdjur?

Nov 042010
 

En sak som ligger mig varmt om hjärtat är visualiseringar och dess koppling till förmedling av budskap. Det är ju känt att man kan sälja budskap eller varor bättre i snygga förpackningar. När man sedan kopplar detta till inlärning och pedagogik så ser man att själva framställningen av ett inlärningsobjekt kan göra en oerhörd skillnad på mottagarens attityd och motivation att ta till sig budskapet.

Att förpackningen sedan kan (och ofta måste) skräddarsys till målgruppen gör ju det hela ännu mer intressant. Exempelvis kulturella och sociala värderingar är något som måste tas hänsyn till vid utforming av alla slags budskap, inklusive utbildning. Det är ju allmänt känt faktum i reklamvärlden, men kanske inte lika (er)känt i den pedagogiska.
Ett väldigt bra exempel på visualiseringar med bestämda syften är Hans Rosling som har gjort visualiseringar av statistisk information till en konst. Att han själv är en fantastisk föreläsare gör inte budskapet mindre intressant.

.

.

Rekommederar varmt hans webbprojekt Gapminder.